T/S Helene är i Malmö igen!

Det är Malmöfestival igen. Visst skulle det passa bra med en tur på Sundet också? T/S Helene, 101 år gammalt segelfartyg som hade Malmö/Limhamn som hemmahamn. Hör om hennes historia och glöm inte att ta med barnen, de älskar gamla segelfartyg!

Helene finns i Malmö under Festivalen. Tisdag 15/8 till och med fredag 18/3 är det öppet fartyg mellan 11 och 14.30 (fritt inträde), men det går också att köpa biljett till en sundssegling; se nedan eller hämta programbladet.

Kajplats vid Universitetsbron.

Från traditionsfartyget T/S Helene. Foto: Helenes vänner.

Seglingar

Tisdag 15/8                                           Avgång 15.00
Onsdag 16/8                                         Avgång 15.00
Torsdag 17/8                                        Avgång 15.00
Fredag 18/8                                          Avgång 15.00
Tillbaka vid kaj ca 17.30
Vuxen 250 kr, ungdom (11-16 år) 100 kr, barn (0-10) år gratis.
Gruppbiljett 5 vuxna 1000 kr. Glöm inte picknickkorgen, sjön suger.

Mer information på www.ts-helene-ystad.se

Är ni många, chartra båten för en morgon- eller kvällstur. 5000 kr för 2,5-3 timmar, max 45 gäster.

Bokningar:

T/S Helene telefon 070-60 31 916, eller Pelle telefon 070-24 22 145
email, bokning.helene@gmail.com

Kalas vid Havet

Ribban går att ha till mycket, det vet alla Malmöbor. Idag var det kalas vid havet, på Ribban förstås. SEA-U Marint kunskapscenter anordnade en heldag för hela familjen, och Havsresan var med liksom många andra organisationer. Välbesökt och kul!

SEA-U ordnar håvning vid Handikappbadet, nära det nya Marinpedagogiska centrum som öppnas i höst.
Vi på Havsresan visade film och bilder från årets Fältvecka!
Havsresans gamla kompisar Skräpänglarna byggde skräpnypor med barnen , och lärde dem hur de används. Hur? De plockar upp skräp och lägger det i papperskorgen, förstås!

Objudna gäster

I Öresund (liksom på land) finns det varelser som inte borde vara där. Vi kallar dem invasiva arter. En ganska känd sådan är den amerikanska kammaneten, som glufsar i sig fiskägg och yngel och som brukar räknas till de mest skadliga arterna. En annan är den svartmunnade smörbulten (en fisk). Det finns faktiskt mängder av både växter och djur som etablerat sig i våra svenska vatten, och som kan göra stor skada  om det vill sig illa.

De har kommit hit på olika sätt, ibland genom fartygens barlasttankar – de tar in vatten på ett ställe och släpper ut det på ett annat, och då kan det ibland följa med oönskade fripassagerare. Den internationella organisationen IMO har sent omsider enats om ett regelverk som skall stoppa detta, men skadan är redan skedd, och det finns andra sätt för de oönskade organismerna att komma hit på. Ibland planteras de t.o.m. ut med avsikt!

En ganska nyligen upptäckt inkräktare, som kan ställa till med mycket elände är den australiska kalkrörsmasken, Den fäster sig på hårda ytor i havet, t. ex.  bryggor, pålar, båtskrov,  och bygger kalkrör som kan sätta igen vattenintag på fartyg, kylanläggningar mm.

Kalkrörsmasken finns (minst!) sedan 2013 i Lagunens småbåtshamn, där den hittades i samband med ett forskningsprojekt. Men ingen vet hur långt den har spridit sig! Ser du en kalkrörsmask (se bilden nedan och informationsbladet), så notera plats och koordinater, fotografera gärna, samla om möjligt in några individer i en plastpåse, och kontakta forskaren Anna-Lisa Wrange!

Maskens kalkrör är gulvita eller  brungula, har tydliga regelbundna ringar längs röret, och rören blir upp till 10 cm långa och 4 mm breda

Öresundsbron

Den närmare 16 km långa förbindelsen mellan Sverige och Danmark stod klar år 2000. Själva brodelen är 7,8 km lång och bärs upp av bropelare som blivit artificiella rev. Här trivs det marina livet!

Övergödning från jordbruk och avlopp är det absolut största hotet mot svensk havsmiljö enligt Naturvårdsverket, med konsekvenser som giftig algblomning, syrebrist och igenväxning.

Musslor filtrerar vatten och livnär sig på växtplankton och alger.

Sedan bron byggdes har bropelarna förändrats från att vara betongklumpar till en levande miljö. En kvadratmeter bropelare kan husera över 140 000 musslor som renar vattnet. EN mussla på 3 centimeter kan rena 2-3 liter vatten i timmen. Det blir en hel del vatten som filtreras vid Öresundsbron …

Ålgräs är havets barnkammare. Det finns gott om det i det grunda vattnet runt Brofästet vid Lernacken. Foto Aqualund
Massor av småfisk vid Öresundsbron (bilden kan förstoras, klicka på den!) Foto Aqualund.
Den hårda stenfyllningen vid Öresundsbrons pelare är bra gömställen för krabbor, småfisk och annat. Foto Aqualund.

Kalas på Ångbåtsbron

Alta trevligt har ett slut, sägs det, och det gäller även Havsresans fältvecka. På traditionsenligt vis avslutades Fältveckan med ett rejält kalas i fantastiskt väder. Och, åter enligt traditionen, lyckades Klas, den Dykande Kocken, att skapa en kulinarisk fullträff.

Nu återstår bara städning och hemfärd för dykarna, och Helene seglar tillbaka till Ystad igen i morgon. Men vi fortsätter Havsresan i Malmö, nästa aktivitet blir Kalas vid Havet på Ribersborg den 11 juni!

Den Dykande Kocken Klas, på däcket på T/S Helene. En bra kombination!
Deltagarna lät sig väl smaka av både det vegetariska och det icke-vegetariska. Lika goda bägge två!
Det traditionella Gruppfotot. Som vanligt är inte alla deltagare i Fältveckan med, men skapligt många …

Nytt vrak!

Så här i Fältveckans sista skälvande timmar nås vi av nyheten om ett nyupptäckt vrak i södra Öresund, Detta inkom per textmeddelande idag från M/S Baltic Explorer.

“Från oss alla idag på M/S Baltic Explorer. Stark ström 3 knop och ingen sikt men ett nytt vrak Kjell, Patrik, Ingemar, Per, Gustav, Carl och stenfiskaren Andreas.” Tack Havsresan för en underbar vecka med otroligt många fina dykmål. Vi ses alla på nästa års fältvecka.”

Ekolodsbild på nyfunnet vrak. Foto Patrik Juhlin, P-dyk.

Vi hoppas naturligtvis att kunna återkomma framöver.

Kanonvraket

Det var 1801, och Napoleon var i strid med halva Europa. Men häruppe i Norden (Sverige, Danmark-Norge, Ryssland och Preussen) hade man inget otalt med Napoleon, och länderna drog sig inte för att tjäna pengar på att handla med Frankrike inom ett s.k. neutralitetsförbund.

Det togs naturligtvis inte väl upp av Napoleons fiende England, och engelsmännen försökte på alla vis att sätta käppar i hjulet för handeln. Efter många påstötningar tröttnade England till slut, och  skickade en flotta med 50 fartyg till Östersjön, med amiralen Sir Hyde Parker som befäl och den senare mer kände Lord Horatio Nelson som viceamiral och  andre man.

Uppdraget var att angripa Köpenhamn och tvinga Danmark på knä, sedan fortsätta till Sverige och Ryssland.

Den dansk-norska flottan hade 35 skepp, och var fast beslutna att försvara sig. Det blev naturligtvis ett sjöslag som hette duga, den 2 april 1801. Danskarna kallar det Slaget på Reden, för det mesta tilldrog sig precis utanför Köpenhamn. När det var över hade närmare 3000 sjömän och soldater dött eller sårats, 2000 tagits till fånga. Danskarna blev av med 12 skepp som erövrades, och två sänktes.

Utanför Malmö finns ett skeppsvrak som tros komma från Slaget på Redden, av dykare kallat “Kanonvraket”. Det är troligt att det är ett fraktskepp som av danska flottan byggdes om till ett örlogsfartyg av typen Blokskib, “Charlotte Amalie”. Ett blokskib är ett fartyg utan riggning, men med ett stort antal kanoner; en flytande kanonplattform som ankrades på strategiska ställen.

Charlotte Amalie hade en besättning på 241 män, varav 19 dog, och 20 skadades under slaget. Hon (om det nu är det fartyget) kan än idag beskådas av dykare. Det var en stor nyhet under våren 2002, då de första rapporterna om ett fynd av ett krigsvrak med kanoner kom. Vraket låg orört i Öresund på 12 meters djup. Det fanns inga teckan på att där någonsin funnits dykare på vraket.

Havsresan var där idag, och du kan se några bilder nedan!

Hur gick det då? England vann en politisk och strategisk seger, men det är omstritt vem som vann själva sjöslaget. Under fredsförhandlingarna dog den ryske tsaren, som varit en drivande kraft i neutralitetsförbundet. Ett fredsavtal skrevs senare under, och Lord Nelson blev befordrad.

Kanonvraket i Öresund. Foto Sven Berglöf.
Kanonvraket i Öresund. Foto Sven Berglöf.
Kanonvraket i Öresund. Foto Henrik Kjellberg.

Besök på Jacob Hägg

Sjöfartsverket har varit med i Havsresan under flera år. Det är helt ovärderligt att få hjälp av ett modernt sjömätningsfartyg när havsbotten skall utforskas, och vi på Havsresan är djupt tacksamma. Dessutom är vi fascinerade av all den teknik som finns tillgänglig. Havsresans dykare gjorde idag ett besök ombord, och lät sig imponeras av de tredimensionella avbildningar av havsbottnen och saker på den som samlats in under åren.

Havsresans dykare på Sjöfartsverkets Jacob Hägg.
Sjömätningsfartyget Jacob Hägg vid kaj i Malmö.

Skräp och snus

I dag var de flesta dykarna i hamn – vädret var inte det bästa, och det är nu en gång lättare där än ute på Sundet när det blåser. Men det går bra att dyka i hamnbassängerna också.

En sak som nästan alla dykare noterade var att det ligger en otrolig massa skräp på botten. En hel del av det vi slänger på marken plockas upp av någon som städar upp efter dig. Resten kan mycket väl hamna i havet. En del slänger nog saker direkt i havet också. Se på bilderna från hamnbassängen i Limhamn som Johnny Magnusson tog igår och skäms – om du är en sån som slänger saker omkring dig! Det tog inte lång tid att samla ihop en stor kasse skräp från botten, men det finns mycket kvar, om någon känner sig hågad.

Tänk så lätt det hade varit att slänga soporna där de hör hemma.

Ute vid Spillepeng, utanför Sjölundaverket, finns det också mycket skräp. Det kommer från Malmös avlopp. I vanliga fall gör Sjölundaverket ett utmärkt jobb med att rena vattnet från näringsämnen och synligt skräp, men en hel del osynliga dåligheter slipper igenom, eftersom avloppsverken helt enkelt inte är byggda för att rena bort dem. Exempel är rester från mediciner och andra kemikalier, tungmetaller och annat.

Vi kan hjälpa till genom att alltid lämna sådant som inte hör hemma i avloppet på återvinningsstationen, och aldrig hälla det i toan, vasken eller på marken.

När det regnar kan avloppsverken få problem; regnvattnet som hamnar i de s.k. kombinerade avloppen (med både kloakvatten och regnvatten) gör att de vattenvolymer som kommer in till reningsverket inte kan hanteras, och ibland måste orenat avlopp släppas ut i Sundet, s.k. bräddning. I väntan på ett moderniserat ledningsnät i Malmö får vi leva med detta, men förslag på tekniska lösningar på problemet finns!

Dykarna som tittade på utloppsledningen från Sjölundaverket kunde konstatera att det ligger en hel del synliga rester från bräddningar på botten runt ledningarna. Det är allt som inte fastnat i rensgallren. Mycket papper, plast och annat, men också oändliga mängder med portionssnuspåsar, som antingen spolats ner i toaletter eller slängts på gatan.

Varje dag spolas 4 miljoner prillor (eller snuspåsar) ner i Sverige enligt en undersökning som gjorts av Svenskt Vatten. Om vi räknar om det till Malmö, bör det bli cirka 120 000 prillor om dagen i Malmö. Mer än en i sekunden (ca 1.4 noga räknat), totalt nästan 44 MILJONER per år.

Påsarna och snuset fastnar normalt i reningsverket (om de inte behöver brädda avloppet). Men medan prillorna ligger i vattnet lakas farliga ämnen ut (t.ex. kadmium) och de hamnar så småningom i havet – det är inget reningsverken klarar av.

Tänk så lätt det hade varit att slänga snuset i papperskorgarna, där det hör hemma.

PS

Fimpar är ännu värre än snus, de kan innehålla plast också. Men det tar vi en annan gång.

En snusprilla tillsammans med annat skräp vid utloppsledningen från Sjölundaverket i Malmö.