Författare: HR_admin

I dag var de flesta dykarna i hamn – vädret var inte det bästa, och det är nu en gång lättare där än ute på Sundet när det blåser. Men det går bra att dyka i hamnbassängerna också.

En sak som nästan alla dykare noterade var att det ligger en otrolig massa skräp på botten. En hel del av det vi slänger på marken plockas upp av någon som städar upp efter dig. Resten kan mycket väl hamna i havet. En del slänger nog saker direkt i havet också. Se på bilderna från hamnbassängen i Limhamn som Johnny Magnusson tog igår och skäms – om du är en sån som slänger saker omkring dig! Det tog inte lång tid att samla ihop en stor kasse skräp från botten, men det finns mycket kvar, om någon känner sig hågad.

Tänk så lätt det hade varit att slänga soporna där de hör hemma.

Ute vid Spillepeng, utanför Sjölundaverket, finns det också mycket skräp. Det kommer från Malmös avlopp. I vanliga fall gör Sjölundaverket ett utmärkt jobb med att rena vattnet från näringsämnen och synligt skräp, men en hel del osynliga dåligheter slipper igenom, eftersom avloppsverken helt enkelt inte är byggda för att rena bort dem. Exempel är rester från mediciner och andra kemikalier, tungmetaller och annat.

Vi kan hjälpa till genom att alltid lämna sådant som inte hör hemma i avloppet på återvinningsstationen, och aldrig hälla det i toan, vasken eller på marken.

När det regnar kan avloppsverken få problem; regnvattnet som hamnar i de s.k. kombinerade avloppen (med både kloakvatten och regnvatten) gör att de vattenvolymer som kommer in till reningsverket inte kan hanteras, och ibland måste orenat avlopp släppas ut i Sundet, s.k. bräddning. I väntan på ett moderniserat ledningsnät i Malmö får vi leva med detta, men förslag på tekniska lösningar på problemet finns!

Dykarna som tittade på utloppsledningen från Sjölundaverket kunde konstatera att det ligger en hel del synliga rester från bräddningar på botten runt ledningarna. Det är allt som inte fastnat i rensgallren. Mycket papper, plast och annat, men också oändliga mängder med portionssnuspåsar, som antingen spolats ner i toaletter eller slängts på gatan.

Varje dag spolas 4 miljoner prillor (eller snuspåsar) ner i Sverige enligt en undersökning som gjorts av Svenskt Vatten. Om vi räknar om det till Malmö, bör det bli cirka 120 000 prillor om dagen i Malmö. Mer än en i sekunden (ca 1.4 noga räknat), totalt nästan 44 MILJONER per år.

Påsarna och snuset fastnar normalt i reningsverket (om de inte behöver brädda avloppet). Men medan prillorna ligger i vattnet lakas farliga ämnen ut (t.ex. kadmium) och de hamnar så småningom i havet – det är inget reningsverken klarar av.

Tänk så lätt det hade varit att slänga snuset i papperskorgarna, där det hör hemma.

PS

Fimpar är ännu värre än snus, de kan innehålla plast också. Men det tar vi en annan gång.

Lundåkrabukten ligger norr om Malmö, men ändå inte så långt bort. Barsebäcksverket syns ju tydligt från Malmö, och där börjar Lundåkrabukten. Här utvanns sand från havsbotten för 50 år sedan, men fortfarande finns ärren kvar. De hålor som uppstod när sanden sögs upp är idag fyllda med en obeskrivlig, illaluktande sörja som inget kan leva i.

Havsresans dykare med den förträfflige Patrik ”P-dyk” Juhlins fartyg som bas besökte idag sandsugningshålet för att se om det förändrats sedan 2013 då vi besökte det senast . Tyvärr ser det likadant ut; någon spontan förbättring gick inte att se.

Första dagen på Fältveckan är alltid lite speciell. Dykarna anländer, och har inte riktigt hittat allt som behövs (parkering, boende, luftfyllning, lagringsutrymmen, dusch, lunchmackor … det är mycket med dykning!). Samtidigt råder en förväntansfull stämning: Vad skall vi hitta i år? Vi vet ju aldrig vad som kan dyka upp!

Idag dök ett blivande spöknät (?) upp. I vart fall saknade det flaggor och utmärkning, så något skumt var det.

I år har vi fotograf Jenny Eliasson med på båtarna, hon kommer att rapportera dag för dag på Facebooksidan. Några av hennes bilder kan du se nedan, bland annat en på det mystiska garnet